Viking gör små framsteg varje dag nu och det är spännande
att se hans utveckling. Häromdagen såg jag hur hans tunga smög sig ut medan jag
matade honom. Han ville såklart slicka sig runt munnen. På dagarna far han fram
i himla hastighet, på två ben numera. Han var 9 månader när han tog sina första
riktiga steg, vilket var 10-15 stycken (det gick så fort och vi blev så
förvånade att vi inte tänkte på att räkna dem). Han gick då genom halva hallen
mot Nille som precis hade kommit hem från jobbet. Innan dess hade han gått
mycket med gå-vagn eller om vi höll i hans händer. Men det är nog först nu, när
han är 10 månader och 3 veckor, som jag på riktigt vill påstå att han faktiskt kan gå. Han klättrar ofta upp i
sofforna också och nu har jag även sett hur han försöker lära sig att ta sig
ner säkrare. Innan, när han ville ner från sofforna, så fick man ha en
elitidrottares hastighet, eftersom han ofta helt plötsligt kastade sig ner med
huvudet före! Det är ju ett under att han blir smartare och smartare med tanke
på alla smällar och dunsar hans huvud får utstå emellanåt. Men så har jag
förstått att det är med alla små barn som nyss börjat lära sig att gå. Att
kasta boll tycker han också är väldigt roligt, men att jaga bollen med en
bandyklubba är ännu roligare, och samtidigt lite utmaning. Det händer ibland att
han råkar slå klubban i huvudet på Nille också, det tycker jag är roligast,
hihihi.
Håller för övrigt fortfarande på med Vikings pyjamas. Syr
lite på den då och då, men annars blir det mest att jag syr sådant som folk har
önskat. Det är roligast, och jag blir så glad för alla fina ord och
komplimanger jag får över de kläder jag gjort. Tack alla ni snälla människor!
Det värmer mig nu i höstkylan.
Nella skulle vilja köpa den kjolen ((-:
SvaraRaderaVad roligt Ewelina!! Då lägger jag undan den till henne. :)
Raderaperfekt, tack :-))
Radera