Hatkärlek och Hamburgare!

Ibland vill jag bara skrika ut till hela världen! Berätta både det ena och det andra. Blotta mig fullständigt, bara för att få visa hur det faktiskt är. Att hur livet framstår inte alltid är vad som döljs under ytan. Irriterar mig på folk som lever i någon slags falsk trygghet och vill trycka på alla andra människor om hur ”lyckliga” och ”älskade” de är, jämt och ständigt. Till dem vill jag högljutt förklara att, bara för att man inte själv skriver hur mycket man ”älskar sin” ditten och datten så betyder det inte att man inte gör det. Jag älskar min familj, mina vänner, min sambo etc, men jag känner inte att jag behöver övertyga världen om det var och varannan dag. Det är väl min ensak? Ibland tror jag, det är min lilla hypotes i varje fall, att de som har som störst behov av att uttrycka sin kärlek, är de som behöver mer kärlek. Som kanske inte älskar så mycket som de påstår sig älska. Jag vet inte… men oftast gör all denna kärlek mig mer hatisk. Men visst måste man kunna hata för att älska? Jag tror att de två begreppen ligger närmare varandra än man tror. Det var lite djupa funderingar från mig.

Vill visa upp två nya tyger som anlänt under veckan. Det första är ett underbart tyg från znok med tvättbjörnar på. Blev fullständigt förälskad i det första gången jag såg det. Dock var det ganska så dyrt så jag har dragit mig från att beställa hem det under lång, lång tid. När jag väl tyckte att det var dags och pengarna fanns på kontot, så visade det sig att det var slut. Blev frustrerad till tusen och arg på mig själv. På samma gång blev tyget ett stort MÅSTE och kärleken till det antog nya höjder. Nille gjorde missbruksjämförelser mellan mig och mitt tygbehov men lät mig hållas. Han är, vad man brukar kalla för, min medberoende och förser mig med ekonomiska medel så att jag ska kunna fortsätta driva mitt missbruk. Gav med andra ord inte upp jakten utan sökte vidare och lyckades faktiskt få tag i en person (läs: langare) i ”livsfarliga gruppen” på fb som kunde avvara så mycket som 1,5 meter till mig. Tacka och ta emot, nu är jag lycklig ägare (samt hög på kärlek) till detta underbara tyg.

Kom även över en liten stuvbit (under 1 meter) av detta roliga smurftyg med lila bakgrund. Ett tyg jag ”vill ha” mer än jag faktiskt behöver.

Var på möte på mitt gamla jobb häromdagen, det gick fint. Kändes väldigt bra att vara tillbaka och var en helt annorlunda miljö och stämning. Lugn, positiv och strukturerad. En osäker själ blev om något lite lugnare och kan nu se lite ljusare på den närmaste framtiden. Vilken lättnad! Nu längtar jag nästan faktiskt.

Alla hjärtans dag idag och jag och Nille trotsar normen. Nille kom med förslaget om att boka bord, äta fin, dyr fondué a la dricka ur skinande kristallglas (säkerligen undermedvetet påtvingat från min sida) men jag förstörde allting genom att säga att jag var sugen på hamburgare. So be it! Kommer bli bästa hamburgaren någonsin!