Nej, jag är ingen sån mamma!

Ok. Överlev. Idag är det fredag och efter det har Nille semester i två veckor. Själv ska jag jobba lite extra på hotellet, både i frukost och i tvätteriet. Kan inte med ord beskriva hur mycket jag just nu behöver komma ifrån. Hem och barn. Pust! Intensiva veckor som kantats med ångest och dåligt samvete över att man inte hittat på saker ”varje dag”. Men nej, jag är ingen sådan mamma. Ibland innebär att ”hitta på saker” bara mera problem och stress och jag har lärt mig att lyssna mer på mig själv. Efter en helvetisk natt är jag knappast sugen på att ge mig ut på lite mysiga äventyr med mellanmål och någon lekplats. Jag orkar allvarligt talat inte det! Det är nämligen inte enbart ”mysigt”. Det är ett stort jävla projekt! Packa måste man göra, och för att packa utan att glömma något livsnödvändigt såsom solkräm, haklapp, sked, vattenflaska, blöjor till båda ungarna, nappar (GLÖM FÖR HELVETE INTE NAPPARNA), ev ombyte, varmare kläder, svalare kläder, solhatt, snutte-djuren etc etc, så måste man få tänka. Och här finns inte utrymme för att tänka. Inte i ett helt stycke i varje fall, utan det gäller att ha hårt tränad hjärnaktivitet så man kan tänka samtidigt som man packar, svarar på frågor från Viking och försöker roa Loke med spagettisleven från IKEA. På samma gång. När man på något vis ändå lyckats packa vad man tror är allting, så kommer det ändå visa sig när man är ute att man har glömt något avgörande för det planerade äventyret. Eller också har man mirakulöst med sig alltihop, men barnen är på för jävla dåligt humör, och hela grejen som skulle vara så mysig och utvecklande för ungarna förvandlas till ett mardrömslikt ”äventyr” som man dyrt och heligt svär på att aldrig göra om igen.

Jag är bitter ja. Må så vara. Men jag är trött. Trött på att ha dåligt samvete över att jag inte gör saker när solen skiner, för tydligen  så måste man plötsligt rusa ut och knarka solstrålar som om det vore rea på rean inne på H&M. Passa på att gå ut, jovisst, men jag hatar solen. Jag avskyr värmen. Jag får eksem och jag kan inte se något för solen lyser som en strålkastare rätt i huvudet på mig. Solglasögon kan jag ju knappast ta på mig heller för jag ser rent efterbliven ut. Öronen är tydligen fästa på olika höjd på mitt huvud så solglasögonen blir helt sneda. Det tog ett tag innan jag fattade varför de hela tiden blev snett när jag provade solbrillor. Dålig kvalitet? Ja, på mitt huvud!
Nästa projekt är att ta sig ut. Oh herre min gud! Glöm för jävelen ingenting för då måste du göra om hela visan igen! Jag har en unge att bära och en som behöver hålla i handen när man går nerför de två långa betongtrapporna ner till källaren. Sen har jag ju all min packning i skötväskan, förhoppningsvis får det plats för annars måste jag ha ytterligare en påse eller väska med mig. Nycklarna måste vara lättillgängliga och jag måste ha en hand ledig att öppna de fem (FEM!!) dörrarna innan jag är nere i garaget där vagnen står parkerad. Visst hade det varit trevligt med kaffe på vägen också, men det är nästan uteslutet för jag vet inte hur jag ska lyckas frakta ner det till garaget, utan att spilla på barnen, samtidigt som jag gör allt annat. Visst hade det varit mysigt om Viking också kunde få ha med sig sandlådeleksakerna ibland, men det är en hel kasse till att bära och det blir helt enkelt för mycket. Det är en ganska lång väg till vagnen och det finns inte på kartan att jag skulle få för mig att gå ifrån barnen för att hämta något i lägenheten. Glömt är glömt annars får jag dra med mig hela lasset med barn, plånbok och nycklar upp igen. Så GLÖM för fan INGENTING! 

Inatt har Loke haft feber så jag kan med lättnad skylla på hans hälsa när jag bestämmer mig för att INTE gå ut idag. Gick och lade mig klockan 00.00 för att bli väckt och förbli vaken mellan 01-03 av pluttens feberyra. Sedan var Viking piggelin klockan 5:15. God morgon världen. Skjut mig!

Ledsen för ett extremt långt och bittert inlägg, men jag behövde få detta ur mig. Kanske för att min mamma igår uppmanade mig att ”gå till stranden”. Är du rent dum i huvudet, for det ur mig! Det är ju som att göra detta helvete ännu värre genom att slänga in 100 miljarder små sandkorn över både mig och ungarna. N E J! Nej, jag är inte en sån mamma som går till stranden, i varje fall inte själv. Jag är nog inte en sån mamma som alla andra, som ska hitta på saker varje dag. Men jag är en bra mamma ändå, så det så!