...

Ledsen för grymt dåligt uppdatering men jag har verkligen ingen ork kvar. Mår väldigt illa och har svårt för att ta tag i saker här hemma just nu. Panik över vissa känslor som bubblar fram och vetskapen om hur mycket värre det kan bli. Har varken sytt eller skapat något nytt och nu är Viking super-duper förkyld vilket också tar på krafterna. Han är riktigt dålig med hög feber som knappt går under 39 med både alvedon och ipren dosering och en skällande hosta som han nästan kräks utav. Näsan den är ett pågående vattenfall också. Är hemskt att se honom såhär, lider med varje del av min kropp.
Har jobbat första dagen idag vilket gick bra. Roligt att vara tillbaka. Fint folk har man träffat också. Fruktansvärt jobbigt att inte fått sova natten innan bara, speciellt när man ska upp redan vid 4 snåret. Lyckades ändå hålla humöret uppe, däremot tar tröttheten över just nu och jag ska däcka i säng alldeles snart.
Imorgon har jag läkartid och förhoppningsvis ska jag få hjälp med behandling mot illamåendet. Sist tog jag maxdos Lergigan Comp utan att det egentligen gav någon större effekt, fick ändå behålla mesta av maten så man får väl vara glad för det lilla. Nu blir det antagligen något lite starkare.
Fick även ett högst oväntat påhopp från en person som jag inte hade väntat mig. Varför vill folk ibland en så illa? Man kan ju tycka vad man vill, men vissa saker är så onödiga att säga rakt ut. Behandla andra så som du själv vill bli behandlad. Även om jag vet att jag inte har gjort någonting fel, så tröstar det vagt när jag märker att andra ändå väljer att inte lyssna. Vad spelar det för roll om man har rätt och har lagen på sin sida om ingen bryr sig om det? Sociala relationer. Det är tydligen viktigare. Det står över lagen och är det ända som verkligen betyder något...