Provsvar från Barnmedicin!

Dissade Nille imorse genom att tacka och berömma honom för supergott kaffe, när han var snäll nog och upplysa mig om att det var jag själv som hade bryggt det. Pinsamt. Han går ju upp tidigt och brukar alltid förbereda kaffekokaren åt mig. Då är det bara för mig att trycka på en knapp och sen kan dagen börja. Härligt, men imorse hade han fått bråttom iväg och hann med andra ord inte. Trött som jag är glömmer jag bort att det är jag själv som bryggt kaffet och berättar för honom om hur gott det var. Suck. Tur han kunde skratta åt det och jag fick försäkra honom om att hans kaffe fortfarande är godast. Jag vill ju gärna fortsätta att få en förbered kanna på morgonen, haha.

Fick svar från Vikings njurundersökning som vi gjorde i julas. De går inte att beskriva känslan man får i kroppen när man öppnar kuverten och ser att det är från Barnmedicinen. Obehag, och jag vågade knappt läsa utan lät först ögonen snabbt svepa över dokumentet, i jakt på de förbjudna orden. Puh! Alla värden var normala. Det fanns inga tecken på vävnadsskador efter hans pyelonerfrit (njurbäckeninflammation) som han hade vid 4 månaders ålder, samt båda njurarna uppvisade normal njurfunktion. Skönt. Nu kan jag faktiskt släppa detta, även om det fortfarande finns en del återbesök så vet jag att allting är friskt och funktionsdugligt. 

Imorgon är det dags för klädparty igen. En säljare för Me&I kommer och ska visa vårens kollektion av deras kläder. Ska bli kul att få träffa alla samt att få se hur kläderna ser ut. Samtidigt känner jag press och stress. Det tär på mig med allting som måste fixas och ordnas. Jag är ju inte en sådan person som nöjer mig så lätt. Vill gärna att allting ska vara exemplariskt, rent och snyggt, fast det är ju bara att glömma när man har en Viking. Han lär mig successivt att inte heller göra så stor sak av allting. Att det finns viktigare saker i livet än att golven är rena och att där finns snygga servetter som matchar tallrikarna. Bättre att fokusera på de små glädjebitarna istället, som att jag faktiskt ska få träffa och umgås med fina människor och barn. Så om kattlådan inte är tömd imorgon och om det står disk i köket, så vet ni varför. Jag är bara glad över att se er.

Bildbevis och flugsvampar!

Mitt hjärta smälte fullständigt igår när jag fick en bild på lilltjejen Nellie bärandes pannbandet och dregglisen som jag gjorde häromdagen. Så otroligt sött det är på henne!! Jag önskar nästan själv att jag hade en dotter bara för att kunna klä henne i så söta plagg. Viking passar nämligen inte jättebra i varken kjol eller pannband, det har jag bildbevis på. Däremot är han superfin i dregglisar och allt annat, haha.

 

Blev även färdig med två olika set med byxa och tröja till lilla Leia. Det ena setet består av en likadan lejon T-shirt som jag gjorde till Viking, med extra långa blå muddar. Matchande byxor i brun velour blev det också, med en gullig lejon detalj på rumpan. Klurade ett tag på hur jag skulle få fast lejonen men slutade upp med att jag overlockade hela vägen runt i en form som jag blev nöjd med. Sedan strök jag fast mellanlägg på baksidan. Trycket blev lite lättare att arbeta med då, annars är ju trikå ganska jobbigt att sy i då det både töjer och rynkar sig lätt under pressarfoten. Jag sydde sedan ihop alla sömmar på byxorna, men sparade ena sidosömmen. Slutligen sick-sackade jag fast lejonen på rumpan och sist sidosömmen på overlocken.

 

Det andra setet består av ett par svarta jogginbyxor med röda sömmar och röd mudd. T-shirten är också den långärmad fast med gröna flugsvampar på och långa röda muddar. Alla plaggen är i storlek 80. Förhoppningsvis kan hon växa lite i dem också. 

Idag ska jag, mamma och mormor åka för att se utställningen Tutankhamun - Graven och Skatterna. Har redan varit där en gång, men det tål att ses igen. Dessutom är det roligt att träffa mormor och hitta på något med henne.

De första "orden"!

Träffade sötaste E idag och vi tog en tur ut till SoS för att få tag i rätt sorts kardborreband till dregglisarna. Härligt med lite sällskap och när Viking somnade i vagnen fick vi lugn och ro till att glo tyger och fantisera ihop olika sömnadsprojekt. Lakan, kuddar, gardiner, kläder, filtar… ja, det mesta som går att skapa med lite tyg diskuterade vi om. De hade även fyllt på bordet med stuvbitar och jag fyndade flera olika sorters enfärgad fleece och velour till toppenpriser. Känns väldigt bra. Så nu går tvättmaskinen varm igen, medan kläderna i tvättkorgen fortsätter att växa.

Viking har varit tidig rent motoriskt sett, men när det kommer till talet så har det dröjt lite. Det var inte förrän han var runt 11-12 månader som han började säga ”mamma” och då utan att förstå innebörden av det. Idag överraskade han oss däremot. När E frågade vad vovven säger, svarade han tveklöst ”vov vov”. Det var helt fantastiskt och jag bara väntar på att det nu ska rulla på i lite högre tempo. Han har pladdrat på ganska mycket den senaste tiden, men inga direkta ord. Ibland låter det som att han säger ”titta” men det kan också vara önsketänkande. Det är väl egentligen allmänt känt att föräldrar hör ord som bebisar säger som ingen annan människa kan uppfatta. Därför kändes det väldigt stort och betydelsefullt att E också uppfattade ordet rätt. Vov vov!

Bjuder på en kort filmsnutt från mobilen, som dock är ett par månader gammal, men ändå riktigt rolig. Tycker jag i alla fall, haha.

Kardborrekatastrof!

Irriterad som tusan. Köpte mer kardborrband på SoS som jag alltid brukar, den större mängden på rulle. Dregglisarna kommer och går hela tiden vilket innebär stor kardborre-konsumption. Började sicksacka fast det som jag alltid gör, men denna gången blev det massvis med hoppstygn och en klistrig nål som envisades med att dra upp både tråd och ludd från tyget. Jag har sytt med klistrig baksida flera gånger (det är alltså klister på ena delen av kardborrebandet så att man lätt kan fästa det) men detta måste ha varit något superlim för det gick verkligen inte att sy i. Det är inte samma som tidigare. Stressad som jag är har jag suttit nu i två timmar och försökt trixa och få till sömmen rätt ändå. Det har ju faktiskt gått tidigare så det borde ju gå nu också. Icke! Jag testade och sydde långsamt, jag sydde i rally-kalle-hastighet, jag bytte nål och jag körde sönder nålen i sisådär 40 000 småbitar. Jag testade att olja den nya nålen så att den inte skulle ta upp klistret, jag provade även att tvätta kardborrebandets klistersida i hopp om att limmet skulle lösas upp. Nej, nej, nej! Det blir till att åka iväg igen imorgonbitti för att köpa nytt kardborreband UTAN klister. Suck! Fast en tur ut till tygaffären är ju egentligen inte fel. Jag kommer dessutom att ha fint sällskap med mig.

Dessa dregglisar, som går i mycket rosa och blått, är dem som jag har brottats med under kvällen. En del av dem saknar fortfarande kardborreband baktill, men det kommer jag att sy fast under morgondagen. Ville i alla fall bjuda på lite bilder. Dessa är till salu (så fort kardborrebandet är på såklart, haha) för 40kr/st alt 3st för 100kr. Mejla eller kommentera i bloggen vid intresse.

Postade ett par paket idag också med lite färdigsydda kläder och dregglisar. En återkommande kund fick även lite extra i sitt paket i form av en dregglis i rosa ugglor med matchande pannband. En liten flicka ska nämligen få agera testmodell så vi får se huruvida pannbandet går hem eller inte hos henne. Blev väldigt nöjd med pannbandet denna gången. Mönsterpassningen blev perfekt, närapå millimetern och inga fula skarvar eller stickande sömmar. Jag är nöjd, hoppas att hon också blir det, haha.

Nu ska jag tröstäta choklad som jag fått från Nille. Han har alltid lite choklad undangömt här hemma till mig "in case of emergency". Det är perfekt att ta till i mina hormonsvackor. Men han måste gömma det någonstans där jag inte ser, för annars hade jag ätit upp det direkt, haha. Men det funkar faktiskt, det är som en väninna sa till mig - "Choklad är bästa medicinen!".

Hejsan Hello Kitty!

Har ju helt glömt bort att jag fått hem ett nytt tyg från "farliga gruppen" på fb. Det tvättades och sen dess har det hängt på tork i badrummet och jag har helt enkelt glömt bort det. Jag har aldrig varit särskilt förtjust i Hello Kitty förut, men jag vet att många är och framförallt när det gäller barn och barnkläder. Så jag kunde helt enkelt inte låta bli när jag fick chansen. Jag lyckades komma över en liten bit av detta tyget, men jag har ingen aning om vart man får tag i det från början. Jag ska erkänna att jag faktiskt tycker lite bättre om Hello Kitty nu när jag vet att jag kan sy något i det, haha. Det hade säkert passat alldeles utmärkt till ett par leggings eftersom tyget är så pass småmönstrat och väldigt stretchigt. Eller varför inte som foder i en luvtröja? Vad gillar ni tyget? Skitfult? Gulligt? Bebis? Jag blir jätteglad om ni vill dela med er av era åsikter!

Chili, Cupcakes och Kattkräk!

Vår ena katt Zeke slickade nyss i sig mina rester av Chili con Carnen, jag tror inte det är så bra. Han kommer nog bli rätt dålig i magen. Hm…

Idag är jag tröttare än tröttast så det får bli ett kort inlägg, men ville i alla fall uppdatera och visa lite nya kreationer. Ett gäng dregglisar i många av de nya tygerna som anlände förra veckan. Jag valde att sätta en dubbelvikt namnlapp som man syr in i sömmen på dessa dregglisar eftersom jag börjar få ont om de vanliga raka lapparna. Beställde ändå över 100st men när det gäller dregglisar så går de ju åt som smör i solsken. Blev i alla fall väldigt nöjd med den ändringen. Tyckte det blev ganska stilrent och dessutom sparade jag tiden det tar att sy fast lappen. Win!

Som vanligt är de till salu för 40kr/st eller 3st för 100kr. Porto tillkommer med 12kr.

En kjol blev minsann också gjord idag under tiden Viking sov eftermiddag. Kan tillägga att han sov i lite mer än två timmar, haha. Därför hann jag allt som allt rita nytt kjolmönster, klippa ut, nåla, pressa och sy ihop och fästa trådar. Härligt! Denna lilla bakelse är tänkt att bli en sommarkjol till en smal liten tjej. Kjolen är i storlek 86, men kan ju användas från storlek 74 (gissar jag på) och upp till storlek 92/98 skulle jag tro. Skillnaden är bara längden på kjolens fall, mudden i midjan töjer sig lätt och kan därför passa tidigare och längre. Ett toppen plagg som barnet kan använda under längre tid!

Bjuder på en närbild på täcksömmen från både rätan och avigsidan. Blev rätt nöjd faktiskt! Inget vågat inget vunnet. Snart ska jag våga mig på kantbandaren.

Nille är ute med en arbetskollega ikväll och jag har hela lägenheten för mig själv. Ganska så skönt faktiskt. Men bara ibland. Tror att jag ska gotta ner mig i soffan med lite choklad och något skoj på tv. Eller så packar jag upp kantbandaren? Hm... Fast först ska jag torka kattkräk i hallen… Zeke ångrar nog att han åt upp min Chili. Trevlig kväll alla ni fina läsare!

Leo-leggings och coverlockknep!?

Snart är det helg och jag längtar som vanligt otroligt mycket. Även om jag är mammaledig och alltså ledig jämt (mammaledig är för övrigt världens mest korkade benämning, borde heta mammajobbar) så ser jag fram emot en helg där hela familjen är samlad och kan hitta på saker tillsammans. Det har fått en annan betydelse för mig sen jag fick barn. Det har varit en händelserik vecka och jag har träffat massor med fina människor. Har även hunnit sy mycket och fått många nya beställningar. Tror nog att det är rekord faktiskt och det är så himla skoj! Grymt roligt! Livet leker just nu och jag ser ljusare på framtiden.

Dessa leopardleggings fick liv efter lite tid vid sybordet häromdagen. De är i storlek 80 och mönstret hittade jag i en ottobretidning, då jag inte har sytt några leggings tidigare. Får rita upp lite egna så fort jag får tid över. Principen är i och för sig den samma som när man syr vanliga enkla byxor, men det finns alltid lite detaljer som man kan finslipa eller förändra tycker jag. Tyget är också superhäftigt, men kunde ha innehållit lite mer lycra då det inte är vidare jätte stretchigt. Det lämpar sig ändå bra till lätta barnkläder, men kläderna får kanske inte lika brett storleksspann då tyget har begränsad stretch. Hoppas ni förstår vad jag menar.

En kjol med grå mudd i midjan blev också färdig igår kväll. Den har legat halvfärdig ett tag, men då det är en beställning tillsammans med leggingsen så har den helt enkelt fått ligga och vänta ett tag tills jag fick leopardtyget hemskickat. En liten flicka kommer i alla fall att bli förtjusande söt i dessa plagg, det är jag helt säker på.

Obs! Namnlappen på leggingsen är inte sned utan följer bara byxliningen som går neråt på framsidan. Blir lite svårt att tyda linjerna när tyget är så mönstrat.

För övrigt tycker jag att det är väldigt besvärligt med att fästa trådarna på nya maskinen. Får väl se om jag kan klura lite mer på det under dagen. Känns som att jag gör det onödigt komplicerat och att där finns små tips och trix att ta del av någonstans, vet bara inte var. Har ansökt om att få gå med i en grupp på facebook där det diskuteras mycket kring coverlockmaskiner. Hoppas på att få hjälp därifrån. Trådarna drar väldigt lätt upp sömmen igen om jag inte fäster dem direkt i en overlocksöm, tillexempel om jag syr coversömmen i benslutet på en byxa och sedan syr ihop sidsömmen med overlocken. Då är trådarna säkrade, men hur gör jag om jag vill sluta direkt på tyget? Om jag skulle välja att först sy sidosömmen och sedan sy en coversöm i benslutet? Då syr jag hela vägen runt och slutar på samma ställe som jag börjat på. Där finns ingen snyggt eller smidigt sätt att fästa trådarna på då ju. Normalt sett hade jag velat sicksacka över stället, men det blir ju knappast snyggt från rätan! Då har man samtidigt förlorat hela poängen med en dekorsöm. Ja, jag finner detta vara mycket knepigt, fast det är säkerligen bara okunskap från min sida. Måste i alla fall lära mig så att jag kan utnyttja maskinen till max. Finns många sömmar jag drar mig för att sy på coverlocken eftersom jag är rädd för att det inte ska bli snyggt. Bättre att köra på det säkra före det osäkra. Hm… Tips mottages tacksamt!

Rock'n Roll och en Tvillingbeställning!

Blev färdig med en tvillingbeställning på två luvtröjor igårkväll. Båda tröjorna är i storlek 86 och har mjuk grå sweatshirt till utsida. Fodringen på flickans tröja består av röd/rosa apor och är kantad med matchande röda kantband och muddar. Den lille pojkens tröja har såklart också apor fast i turkost och med blå kantband och muddar. En underbar kombination som man blir alldeles glad av att se. Nu önskar jag att jag hade flera småttingar som jag kunde sy matchande kläder till. Mysigt!

 

Fick för övrigt även tygleverans igår. Underbart! Är en aning rockigare tyger, alla i trikå, utom det sista "snöleopard" som är i härlig mjuk sweatshirt. Lämpar sig utmärkt till ett par jogginbyxor eller varför inte en luvtröja! Tvättmaskinen har gått varm och förhoppningsvis är allting tvättat och torrt till ikväll. Då ska jag ge mig i kasst med att sy ett par leopardleggings till en liten tjej. Dessa tyger kommer jag nu att uppdatera tyglistan med. Åh, vad jag önskar att dygnet hade fler timmar... 

 

 

 

Adrenalin och Förbannelse!

Pappa och jag hade en fantastisk konsertupplevelse igår i Danmark. Var och såg Dropkick Murphys tillsammans. Förbanden var grymma, vilket jag inte alltid brukar tycka. Det ena bandet var ett danskt punkband som hette Skulklub och de fick verkligen igång publiken. Skoj! Vi drack öl och dansade loss i moshpiten. När Dropkick gick på scenen utbröt en enorm ljudsalva och i samma sekund som musiken började spela startade en enorm moshpit. Man får kanske skylla sig själv när man står längst fram. Folk for till höger och vänster, upp och ner, fram och tillbaka. Öl skvätte ovanifrån och framifrån scenen sprutade vakterna vatten. Pappa försvann in och stångades med de andra tokarna, men allting hölls på en härligt glad nivå. Roligt samtidigt som det är lite farligt. En massiv adrenalinkick! Pappa röjde ordentligt och efter ett par låtar fann vi varandra igen. Dock upptäckte han att plånboken var borta. Någon måste ha stulit den då den hade legat ordentligt nerkilad i hans framficka. Vi började leta frenetiskt men det var i princip omöjligt då folk stod packade som sillar. Trångt och gungigt. Vi började fråga runt i barerna ifall någon vänlig själ hade lämnat in den, men fick inga positiva besked. Spärrade sedan visa kortet. Ingen av oss kände för att gå in och fortsätta se spelningen längre. Stämningen drogs ner. Jag bestämde mig i alla fall för att gå en sista runda framme vid scenen och leta på golvet. Moshpiten hade blivit mer aggressiv och mellan sekunderna kunde man se stora delar av golvet. Jag kastade mig in i den men det var dömt att misslyckas. Fick utstå några rejäla knuffar och smällar innan jag fick en träff i ansiktet som fick mig på direkta flykttankar. Lyckades ta mig ut och gav ett sista försök att fråga vakterna precis framför scenen. Tänka sig, vad är oddsen? Pappas plånbok hade kastats över räcket mot scenen. Någon hade dock tagit alla hans pengar och visakortet, men lämnat alla de andra korten inklusive körkortet. Vilken enorm lättnad! Glädjen var stor och vi gick och köpte lite mer öl och kunde sedan åtnjuta resten av konserten. Underbart!
Hur jag sen plötsligt hamnade på scenen är också helt otroligt. Blev upplyft på axlarna av en trevlig dansk djurrättsaktivist, som hjälpt till i plånbokssökandet, och folk banade vägen fram mot scenen åt oss. Där blev jag upplyft av vakterna och sångaren i Dropkick Murphys. Det var galet. Vilken märklig känsla, skrämmande och euforisk på samma gång. Ganska snabbt fylldes scenen på med fler tjejer och sista låten dansade vi allihop framför publiken. Häftigt! Slutet gott allting gott! Eller? Nä, än så länge var inte kvällen slut. När vi kommit tillbaka till Malmö delade vi en taxi hem, jag blev avsläppt först. Jag hade inga nycklar med mig för Nille skulle öppna för mig när jag kom. Jag ringde hans mobil utan svar. Ringde tillslut på hemtelefonen och jag kunde höra hur den tjöt där inne, där jag stod utanför dörren. Ingen kom och öppnade. Ville ogärna väcka Viking men måste ju komma in i lägenheten. Började så smått få panik. Började banka kraftigt på både fönster och dörr samtidigt som hemtelefonen ljöd. Mannen vaknade inte. Vad i helvete… Inga nycklar hade jag, inga pengar och knappt något batteri på mobilen. Ringde tillslut pappa som precis hade lagt sig. Han hade reservnycklar och fick helt enkelt ta sig tillbaka till mig för att låsa upp dörren. Var fullkomligt vansinnig när jag kom in. Inte bara arg för att jag fått stå utanför i 40 minuter utan även orolig. Tänk om någonting hade hänt? Vad som skulle kunna hända? Jag stormade in i lägenheten, tände i taket i sovrummet och slet i täcket. Nille satte sig så sakteliga upp och såg skrämt på mig. Jag hoppas jag skrämde honom ordentligt för det gjorde han minsann med mig. Vem som helst hade kunnat bryta sig in i lägenheten, sno allt vi äger, starta brandalarmet eller vad för något som helst, UTAN att han hade vaknat! Plötsligt kändes det oerhört oroligt att lämna Viking med honom, för hur ska Viking kunna väcka honom om knappt jag kan det? Usch! Kom i säng tillslut i alla fall, men blodet kokade i mig av ilska. Är lugnare idag. Han kan ju inte hjälpa att han sov tungt, men normalt sett brukar man väll sova lätt när man vet att man är själv hemma, har ansvar för en liten plutt, samt vet om att någon snart ska komma. Eller? Blev mycket action under kvällen, men i slutändan blev det i alla fall bra. Det är huvudsaken. 

Ett skutt fram i utvecklingen!

Njuter just nu av tystnaden och en kopp rykande hett kaffe. Viking har precis somnat och jag ska snart sätta mig och sy. Ville bara skriva lite. Får lite dåligt samvete om jag inte hinner uppdatera bloggen också.
Jag berättade ju om hur roligt det var att sy åt tvillingar, när jag fick min första beställning som var till två tvillingflickor. Bara ett par dagar senare fick jag en tvillingbeställning till, fast denna gången på två matchande luvtröjor och till en pojke och flicka. Så himla roligt att sy en sådan beställning. Är nästan färdig, kommer lägga upp bild senare när allt är helt färdigt.

Lejon t-shirten blev såld ganska så snabbt vilket var jätteroligt. Fick även tillägg på en beställning till Leia. Hon ville minsann också ha lite lejonkläder. Superskoj, det visar ju att det är fler än jag som föll för det där tyget.

Det händer massor i utvecklingen med Viking nu. På bara ett par veckor har han lärt sig att förstå många nya ord och meningar. Vilken förändring! Han har bland annat lärt sig att själv gå och slänga blöjan i soporna om man ber honom, samt att stänga dörrar (de små i köket) efter sig. Han förstår också vad ”borsta tänderna” innebär och om man frågar om han vill ha en frukt (banan eller clementin) går han ut i köket och väljer ur fruktskålen. Om jag säger att vi ska äta mat, så drar han själv fram stolen och börjar klättra upp i den. Han uttrycker sig mycket med ”ja ja ja”, ”tack” (gack) och ”mamma” men jag är osäker på om han ännu förstår innebörden av att jag är ”mamma”. Riktigt roligt är det i alla fall, och det blir något nytt för varje dag som går. Om jag frågar honom om vi ska sätta på musik så början han dansa redan innan musiken hunnit komma igång. Ber jag honom att skruva eller hamra så gör han det också, fast med olika långsmala föremål in i trånga små öppningar. Att dammsuga tycker han också är väldigt roligt och visar ofta på detta genom att själv dra ut sladden och trycka in den i vårt telejack. Sedan försöker han starta dammsugaren genom att trycka på knappen. När detta inte går blir han frustrerad och ledsen. Men det är härligt att få se och uppleva. Att prata i telefon är också något han gör mycket för tillfället. Han använder sig av både den riktiga telefonen, leksakstelefoner, fjärrkontroller och andra små föremål. Varje dag bjuder på nya överraskningar och föräldrarollen känns plötsligt helt fantastisk.

Ikväll är det dags för konsert med pappa igen. Denna gången åker vi över till Danmark för att se det amerikanska punkbandet med irländska inslag, dvs Dropkick Murphys. En julklapp som vi fick av lillasyster. Ska bli riktigt roligt! Vi kommer stå längst fram och stångas med alla andra. Tråkigt att det är snö ute för annars hade vi kört motorcykel över. Fast det är väl ännu lite väl kallt antar jag. Men som jag saknar att åka motorcykel.

Lejon, Lego och Barbieklackar!

Fredag igår och jag fick en underbar present av Nille. Han kom hem med lite nya trikå tyger från Stoff och Stil. Helt fantastiska mönster och jag blev alldeles tokig och kunde inte hålla mig från att sätta saxen i dem. Började klippa ut två t-shirtar direkt efter tvätt, tyget hann inte ens torka, haha. Det slutade upp med en långärmad och en kortärmad t-shirt av ett orange tyg med söta lejon på. Jag tyckte att de såg ut som vår katt Mithras. Den orangea färgen är ganska så dämpad och jag matchade den med en lugn blåfärgad mudd som jag fått av svärmor. Färgerna passade perfekt ihop! Det hade nog inte blivit så om det inte varit för Sheima, som häromdagen berättade hur mycket hon tyckte om orange och blått tillsammans. Jag själv har aldrig tänkt så förut, men när jag såg detta tyget visste jag direkt vad hon menade. Blev riktigt nöjd! Lejonen har en gnutta blått i ögonen också och jag tycker att de lyfts fram lite med hjälp av muddarna och kantbanden. Vad tycker ni?

Till salu 130kr.

Båda tröjorna är i storlek 86 och Viking ska få den långärmade. Den kortärmade lejon (läs: Mithras) T-shirten är till salu för 130kr. Den nedre bilden är tagen utan blixt och därför skiljer sig färgerna åt lite jämfört med den övre bilden som är tagen med blixt. Kommentera här under eller skicka ett mejl om du är intresserad av den kortärmade. Andra plagg som är till salu just nu hittar du här.

Dessa tyger blev det också i den spontana ”fredagspresenten”. Två ganska neutrala tyger som båda går i vitt. Det första har små roliga monster i svart, det andra har ursöta små kor med röda fläckar på. Båda tygerna är väldigt könsneutrala och färgmässigt passar de nog till det mesta också.

 

 

Har filat lite mer på pannband och gjort ett par stycken nu. Blir bättre och bättre men jag vill väldigt gärna mönsterpassa perfekt vilket gör att det blir mycket precisions arbete som givetvis tar alldeles för lång tid. Nu under förmiddagen har jag i alla fall fått lite egen tid här hemma då Nille tog Viking och åkte för att hälsa på farfar. Röjde igenom hela lägenheten och dammsög. Superskönt att för en gångs skull ha fria ytor på golvet. Jag gnällde för mamma om det en gång och om hur ont det gjorde att trampa på diverse legobitar och annat smått. Mamma sa då, med övertygelse, att det värsta som finns att trampa på är Barbieklackar! Så var glad så länge det bara är lego! Jag kunde se det framför mig och dog av skratt. Där stressar en trött trebarnsmorsa och trampar runt på Barbiedockornas hela sko-kollektion som ligger utslängda över ett hallgolv. Stackars mamma, det måste ju vara som att gå direkt på en spikmatta.

Pannband och en bajs-missil!

Häromdagen hörde jag följande envägs kommunikation från Nille medan han bytte blöja på Viking.
- … så tar vi av byxorna, och så tar vi av blöjan… Nä, men har du ätit majs!? Och gröna ärtor också, jaja där ser man! Hoppas det var gott!”
Detta är måhända inte lika lustigt för de som inte har barn eller blöjbarn i alla fall, men jag tror man får ett helt annat förhållningssätt till bajs när man blir förälder. Jag har pratat lite om detta innan och en del kräks medan andra skrattar så de gråter. Vi är ju olika. Jag har å andra sidan aldrig tyckt att det varit äckligt med bajs. Jag kan byta blöjor på både vuxna och barn utan att det bekommer mig. Det är jag tacksam för, för det blir en hel del bajshistorier när man får barn. Till exempel en gång när Nille bytte blöja på Viking och han bara var ett par månader gammal. Vi hade vårt skötbord i badrummet då och medan han låg där med rumpan bar så passade han på att bajsa lite till. Det var ju bara bra, men helt plötsligt skjuter det en stråle rakt ut och Nille blir raketsnabb och dyker undan. Det var en missil av illaluktande babyskit som for ut i 290km/h. Attack!! Det värsta var dock att hur länge och noga vi än letade så hittade vi aldrig bajset! Kul att skratta åt i efterhand kanske, men jag tänker att det hade varit ännu roligare om den träffat Nille (ja, jag är skadeglad). Då hade vi åtminstone sett vart det tog vägen…

Blev klar med en efterlängtad luvtröja i röda moln stuket i storlek 80. En liten flicka som heter Signe kommer snart att kunna klä sig varmt och snyggt i den. Gjorde en liten kul grej och vände hela tröjan ut och in. På så vis kan man se att den är helfodrad och fortfarande finns där inga synliga sömmar. Man skulle egentligen sytt den med fickor invändigt också, då hade man kunnat använda tröjan på båda hållen. Fast det hade varit lite svårt med knapparna kanske, och lappen i nacken hade man nog fått ta bort. Ett framtida projekt måhända. Hade varit praktiskt att kunna vända tröjan efter vilket humör man är på.

Har skissat lite på pannband då jag fått en förfrågan om det. Tänkte att det inte kunde vara så svårt, men där hade jag fel. Eller ja, svårt är kanske fel ordval, men lite klurigt är det i alla fall och petigt om man ska få det snyggt. Viking fick agera modell, en skönhet klär väl i allt, eller? Haha. Blev ändå inte helt nöjd med den så ska testa göra en ny snart. Måste få till ett bra sätt att sluta vändhålet på utan att det sticker ut så värst mycket.

Detta tyg ramlade in i lådan igår. En stor stuvbit från den livsfarliga gruppen på facebook. Detta tyget är med underbara små nyckelpigor som riktigt lyser upp på den blå bakgrunden. Stuvbiten är förstås också betald med dregglisar. Härligt! 

Livsfarligt!

Dumma mig som har tagit så lång tid att bli klar med filten som Sheima vann i senaste tävlingen. Usch på mig! Tanken var väl från början att jag skulle passa på att sy kantbandet på nya maskinen men sen har det dragit ut på tiden och jag har ännu inte tagit itu med att koppla på just bandkantaren. Det är ett projekt som kräver både tid, tålamod och det har jag inte just nu. Får skylla mig själv, för jag vet att jag spar tid också om jag bara får tummen ur och lär mig hur den fungerar. Fast jag tror att jag ändå inte vill använda den på sålda kläder förrän jag är helt säker och fått in en bra teknik. Blir till att öva på lilleplutts framtida klädesplagg först och främst. Men men, nu är filten i alla fall helt färdig. Kantbandet blev sytt med coverpron och med två nålar. Mitt dåliga samvete ska jag försöka rädda genom att skicka med en  matchande dregglis. Som kompensation för en alldeles för lång väntan.

Har gått med i en grupp på facebook där det säljs tyg för fulla muggar. Privatpersoner som rensar ut sina garderober och säljer stuvbitar till höger och vänster. Om man är snabb kan man hitta många fina tyger för en billig peng. Denna grupp är direkt livsfarlig. Man blir beroende och det är så enkelt att bara skriva ”köper”. Det är som att tvinga in en alkolist på systemet med befallningen ”se men inte röra.” Jobbigt läge. Gjorde ett snedsteg som jag rättade till genom att ångra köpet. Det varade dock inte länge. Ångrade mig igen och letade då upp tyget på en hemsida och klickade hem två meter istället. Kvittade det dock rakt av med ett par dregglisar jag sålt. För tre sålda dregglisar kan jag i princip köpa en meter tyg. Så i detta fall var pengarna bara inne på kontot en snabbis, innan de vände och nu är investerade i detta tuffa racing tyg. Man måste satsa för att vinna, eller hur.

Halva tyget är racingbilar och andra halvan svart/cerise rutigt. Som vanligt har jag tusen idéer i huvudet. Bland annat vill jag göra en t-shirt med bilarna på bröst och rygg, samt ärmarna i det rutiga. Eller tvärtom. Den rosa är ganska kraftig och mörkare än vad den ser ut att vara på bilden. Vet med mig att detta tyg finns i blått också. Behöver jag säga att jag redan letar efter det? Förmodligen inte. Det är livsfarligt!

Flirtande Ugglor!

Sådär, nu är tyglistan uppdaterad med lite nya mönster, bland annat dessa:

 

 

 

 

De flirtanden ugglorna är ju helt bedårande och finns i flertalet färger också. Hade velat ha dem allihopa, men fick nöja mig med ljusrosa, ljuslila och stark orangea. 

Fick även hem lite mer rött molntyg samt en bit av de turkos-randiga flodhästarna, då dessa tagit slut, så nu finns de åter att välja bland.

 

Vill sätta saxen i tygerna på en gång men just nu håller allting på att torka. Det hänger tyger lite varstans i lägenheten och ännu är inte allting tvättat. Skoj är det i alla fall. Jag blir glad av att se alla härliga färger och figurer. Nästa steg är bara att städa och sortera i tyghyllan, jag är ju sämst på att hålla ordning där.

Leveransproblem och Dregglis Maraton!

Har haft problem med att få hem tygerna från Jonic-textil som jag beställde i december. Fick besked efter nyår att två av tygerna innehöll tryckfel och att de därför skulle beställa hem nytt. Det var ju tråkigt och kanske lite konstigt att de inte visste om det tidigare. Var jag den förste att köpa just de tygerna? Man kunde väl tycka att de hade kunnat skriva ut det på hemsidan annars så att man visste. Men men, jag får väl vänta lite längre bara. Dock gick dagarna och det hände ingenting. Jag mejlade därför dem under förra veckan och frågade var tygerna blev av samt hur länge till jag skulle behöva vänta på leverans. Får då beskedet att de ”nya” tygerna som skulle ersätta tygerna med tryckfel OCKSÅ hade tryckfel. Eller ja, inte alla men ett av dem jag ville ha hade det. De erbjöd då att ge mig en meter extra så att jag skulle bli nöjd. Hm… jag frågade istället om jag inte kunde få 1 meter av något annat tyg, då jag knappast behövde så många meter av samma, samt som kompensation för all väntetid. Fick ett kort svar tillbaka att det minsann inte gick att få av något annat tyg, utan att de tänkte att 1 meter extra skulle motsvara det jag förlorade på grund av tryckfelet. Kände mig lite stött, speciellt då jag väntat och väntat och ändå inte skulle få rätt tyg. Skickade därför ett lite kaxigt mejl där jag skrev att om det nu var så pass mycket fel i tyget då behövde jag säkerligen den där extra metern. Skrev också att det var dåligt att de bara fick in tyg med andra sortering hela tiden. Kände inte alls för att försöka vara trevlig. Jag tycker det är viktigare att kunden blir bra behandlad och kanske även kompenserad för sådant här trassel. Men oavsett vad så har tygerna kommit nu och jag ska åka och hämta dem under eftermiddagen. Tvättmaskinen kommer att gå varm och en viss luvtröja ska äntligen få sitt foder. Håll koll på tyglistan för den kommer snart att uppdateras! 

Under helgen som gick hade jag dregglis maraton. Sydde och sydde och det tog aldrig slut. Fast de gjorde de ju såklart. Blev över 40 stycken färdiga. Wow, så många har jag aldrig gjort på samma gång förut, och ändå har jag över 20 tyger i skåpet som inte har fått vara med. Testade även att sy tre dregglisar med smurftyg som är i vävt bommullstyg. Det finns med andra ord ingen stretch i det tyget, fast det spelar egentligen ingen roll när det gäller dregglisar. Baksidorna är i stretch i form av antingen fleece eller sweatshirt så de är ändå härligt mjuka mot baby halsen. Självklart använde jag kardborreknäppning i nacken också.

Dregglisarna på första bilden här under är på väg till en pojke i Täby. Nästa beställning var också sex dregglisar fast denna gången till två tvillingflickor som ännu inte har fått se ljuset. Såklart ska alla dregglis-paren matcha varandra. Att göra dessa fick mig att själv vilja ha tvillingar. Tänk så mycket jag skulle sy och matcha dem med i så fall. Mys.

Blev även en lite gladare vårinspirerad T-shirt färdig i storlek 86. Tanken är att Viking ska ha den, fast jag vet inte om han passar i färgerna. Den är väldigt klar grön med härliga flugsvampar på. Nille fick vara med och välja muddar och kantband och därför fick tröjan en röd kort mudd längst ner också. Blev fint ändå tyckte jag.

Är du intresserad av att köpa dregglisar av mig så lämna en kommentar i bloggen eller mejla mig. Nu finns de för omgående leverans. Du kan se alla färdiga som finns att välja på HÄR. Men önskas det dregglisar i andra tyger så går det förstås också bra. De kostar 40kr/st alternativt 3st för 100kr. Frakten blir 12kr upp till ca 8 dregglisar.

Ett Sy-Paradis!

Nille har varit världens bästa pojkvän och ordnat för mig i vårt sovrum. Egentligen har vi inte plats, då vi gärna vill ha så lite möbler som möjligt, men det är svårt när man bor i lägenhet och alla prylar har sin funktion. Men eftersom vi båda var eniga om att vi behövde vårt köksbord till köksbord, så fick vi helt enkelt hitta en annan plats för mina maskiner. Min hobby har bara förökat sig från start och börjar ta större och större plats nu. Han tog därför tag i saken och letade upp ett 2 meter långsmalt bord som jag hade mätt ut. Detta bord fanns tydligen bara på Ikea i Helsingborg varpå han satte sig i bilen och körde och köpte det. Hyllor som löper längs med hela bordskivan (2 meter) hittade vi på Bauhaus och kompletterade med vita lådor från Ikea. Allting går i vitt för att hålla det så städat och stilrent som möjligt. Jag är så himla nöjd och tacksam. Han är bäst! Han ställer alltid upp för mig, oavsett vad det är. Jag kan räkna med honom i vått och torrt. Även om jag vet att det är något han absolut inte vill göra så gör han det för min skull ändå, och jag älskar honom för det. Jag är lyckligt lottad som har en sådan fin man i mitt liv.

 

Nu har jag sorterat och har ordning bland grejerna också (dock inte i tyghyllorna!!). Allting är lättåtkomligt och går snabbt att plocka fram eller städa undan. Jag kan enkelt byta maskin under sömnad, det är ju bara att rulla lite åt höger eller vänster, haha. Så mycket tid jag sparar! Så mycket mer jag kan sy! En annan fördel är att jag slipper oroa mig över att ljudet ska väcka Viking när han sover, för nu är det ett helt rum mellan hans sovrum och maskinerna. Jag kan med andra ord sy med gott samvete och väsnas hur mycket jag vill.

Men trubbel finns även i paradiset. Igår skulle jag serva overlocken för första gången. Jag vet att jag borde ha gjort det för väldigt länge sedan, men det har liksom aldrig blivit av. Har dragit mig för att plocka isär och smörja och hålla på. Man måste ju vara noga med allting så ingenting blir fel. Läste instruktionerna noga. Jag bytte kniven också och skulle sen byta nål. Börjar skruva ut den pyttelilla skruven som håller fast den ena nålen utan att någonting hände. Nålen satt stenhårt fast och helt plötsligt var hela skruven ute och ramlade rakt ner i maskinen. Det gick på mindre än ett ögonblick och jag hörde bara hur det klirrade till och sen inget mer. Hur fasiken ska jag få ut den nu? Fan. Jag började borsta bort ludd, plocka bort pressarfot och andra delar. Jag lös med ficklampa, vände maskinen från sida till sida i hopp om att skruven skulle leta sig ut, men ingenting hände och ingenting lät. Fan. Fan. Fan. Detta får ju inte hända. Jag hade inte vågat ersätta med en ny skruv heller om den gamla fortfarande fanns kvar i maskinen, den hade ju kunnat göra stor skada om den kommit i kläm någonstans. Skit också. Blev riktigt modlös och kände hur jobbigt allting blev och att jag nu skulle bli tvungen att lämna in den på reparation. Hur ska jag klara mig utan overlocken nu när jag har massvis med projekt? Jag fick en släng av PMS och började störtböla. Nu var allting förstört och jag var bombsäker på att jag aldrig mer skulle kunna sy på den igen. Jag är så fånig. Under kvällen började Nille titta på maskinen och skruva isär den bit för bit. Jag var super orolig (som en mamma till ett sjukt barn) så jag gick och grät ut min sorg hos Kroon som var och hälsade på. Åh, pinsamma jag.
Men slutet gott allting gott! Skruven återfanns och sattes tillbaka på sin plats. Den andra nålen lossnade efter lite skruvande runt omkring och jag fick bytt den med. Smörjningen och resten av rengöringen gick bra och jag hann till och med sy färdigt de sista dregglisarna. Bara kardborreband och namnlappar som är kvar att sy på. Vad skulle jag gjort utan mitt hjärta? Mitt hjärta i benämningen Nille då alltså!