Åh, nej en "favorit" i repris?

Lyckad dag! Har funderat länge och velat lika länge, men bestämde mig äntligen för ett par veckor sedan att nu var det dags. Nu känner jag mig redo att våga ta tag i det. Jag ska ta min hobbyverksamhet ett steg längre och starta företag. Har idag varit på kurs hos skatteverket för att få lite information. Lite av mycket. Har fler inbokade kursdagar längre fram som jag ska gå på innan jag slår slag i saken. Det är ju en himla massa att lära sig, hålla koll på och få registrerat samt godkänt.
Samtidigt står vi fortfarande i "köpa-hus-tankar" och letar och hittar om vart annat. Hoppas att vi snart kommer få vårt drömpalats, även om jag har svårt för att få tidsplanen till att gå ihop: flytta, starta eget, ta hand om barn samt det sociala livet. Jaja, härligt med många bollar i luften i alla fall. Speciellt när det är roliga projekt!
Mindre kul var det imorse. Men jag får ta det från början. Häromdagen var jag, E och barnen på Ikea. Tålamodsprövning deluxe, men klarar man det kan man som förälder få en guldtsjärna. I alla fall så köpte jag ett nyckelskåp så att vi äntligen ska få lite ordning på våra nycklar. Nille borrade upp det samma dag. Så imorse kom alltså Viking gåendes med min bilnyckel. Jag låg fortfarande i sängen och blev något irriterad över denna upptäckt. Tog nyckeln ifrån honom samtidigt som jag fick syn på fler nycklar som låg på nattduksbordet. Gaaah! Förklarade för Viking att man inte får ta nycklarna och reste mig ur sängen för att gå och hänga tillbaka dem i skåpet. Skåpet står gapande tomt!!! Neeeej! Alltså vad fan, inte igen!! Detta är som sagt inte första gången! Viking har kommit över mina nycklar tidigare, första gången kan ni läsa om här! Jag blev dessutom smått ärrad efter den händelsen och nu fick jag utstå "Stress-test nycklar försvunna" nr 2! Skit! Ingen bra start på morgonen med andra ord! Där sprang jag runt som en tok, naken i lägenheten och förhörde Viking om vart han hade lagt alla nycklarna. Han förstod mig mycket väl denna gången (jämfört med sist) men allt han kunde säga var "borta" och slå ut med armarna i en oskyldig gest. Suck! Jag tror dock att samtliga nycklar nu är återfunna, men jag lär väl märka att någon fattas när jag behöver en specifikt.
En annan sak som gör mig oerhört stressad och orolig i hela kroppen, är att jag hittade korken till en av mina tjocka spritpennor. Jag har alltså endast hittat KORKEN! Gulp! Jag fasar över hur jag kanske får se nästa picasso-målning på sovrumsväggen imorgonbitti, eller hur det ritats svarta sträck på parketten i köket etc etc. Jag kommer vara nervös ända tills den där pennan återfinns. Än så länge är det "bara" Vikings ben som fått sig ett par ordentliga zebraränder, och de går ju bort, så småningom i alla fall. Men det är inte fullt lika spännande att måla om i tex vardagsrummet.