onsdag 4 mars 2015

Jävla Skitliv!

Idag ska jag ringa och skälla ut Libero för att de fortsätter att skicka mejl till mig om vilken vecka i graviditeten jag är i. Har mejlat och bett dom ta bort graviditeten från nyhetsmejlet, har även tagit bort det från min medlemssida, men mejlen fortsätter likt förbannat att komma. Så fruktansvärt onödigt att behöva bli påmind på det sättet.
Häromdagen ringde någon upp mig och ville prata och informera om barnförsäkringar. Jag blev helt stum i telefonen. Kvinnan lät så glad och positiv, försäljartypen. Det knäckte mig och jag ville slänga mobilen med all kraft in i väggen.

Jag har redan varit i kontakt med försäkringskassan idag, innan klockan 9:00. De ringde till Nille (ett rätt i alla fall), men då ärendet gällde mig och han verkade få förtydliga gång på gång vad det gällde så valde jag tillslut att själv ta över samtalet. Vilken komplett jävla idiot jag fick prata med. Hon lät trött, som om hon jobbade hemifrån och fortfarande låg i sin säng. Jag skällde ut henne efter noter. Hon kunde inte svara på mina frågor för de var tydligen för komplicerade. Jag frågade henne om hon inte arbetade på avdelningen som gällde föräldrapenning. Jo, det gjorde hon förstås.
"Då borde du kunna svara på detta då det står skrivet vad som gäller i era förbannade regler och styrdokument. Det är ingen komplicerad jävla fråga."
"Nä, jag får ta reda på vad som gäller för det kan jag inte svara på bara sådär förstår du väl!" svarade hon, varpå jag bad att få prata med en annan handläggare eftersom hon var totalt, jävla inkompetent.
"Nä, men du kan inte bara prata med någon annan, det finns ingen annan som kan svara på det just nu."
"Då får du be någon annan att ringa upp för dig vill jag fan inte prata med igen!" väste jag och slängde på luren.

Ärendet gällde huruvida min inkomst är fortsatt skyddad om vi bestämmer oss för att försöka bli gravida igen. Normalt sett gäller att den sjukpenningrundande inkomsten skyddas om man blir gravid igen innan första barnet är fyllda 1 år och 9 månader. (Detta känner i princip alla till som har småbarn, men konstigt nog inte surkärringen som jobbar på föräldrapenning-avdelningen) Det blev jag med Loke, dvs gravid innan Viking var 1år  och 9 månader och jag fick således behålla min föräldrapenning. Samma sak gällde för Freja, jag blev gravid med henne när Loke var strax under 1 år, alltså inom ramen för vad som gäller. Men kommer Freja att räknas? Kommer mitt döda barn att räknas av försäkringskassan som mitt tredje barn? Om vi skulle bli gravida igen, med nummer fyra, utgår de då ifrån när Freja skulle fyllt 1år och 9månader, eller är det Loke som de utgår ifrån då hon inte längre lever? Det rör sig om ganska stora skillnader rent ekonomiskt så det är klart att vi vill veta vad som gäller.
Jag kommer kriga för att Freja ska räknas. Men det är sorgligt att det ska behöva vara så naivt, hela jävla systemet. Trångt och idiotiskt! Ibland undrar jag hur de kan anställa vissa människor. Helt ärligt! Kollar de på de sökandes CV:n? Har de några meriter? Nej! Bra, då får du jobbet. "Ah, jag ser här att du har arbetat som telefonförsäljare tidigare, då är du tyvärr överkvalificerad för det här yrket!"

Suck! Jag var så arg efter samtalet att jag bara skakade. Samtidigt är känslan av ilska så jävla mycket bättre än ångest och oro. Även om ilskan hamnar på en helt ny nivå. Den är så stark att jag skrattar och gråter, samtidigt skulle jag kunna slå ihjäl nästa person som råkar komma i min väg. Svårt att förklara. Jag är inte en person som slåss, men förstå poängen. Det är mer än att bara vara arg och förbannad. Där ligger dolda känslor under av smärta, sorg och förtvivlan. Även om det inte syns. De finns ändå.
Tack fina Frida som fångade upp lite av mina glåpord utanför dagis idag, efter lämningen av barnen. Hon stod i skottlinjen, men hennes ansikte fick mig inte att bli mer arg i alla fall. Tvärtom. Skönt att känna att någon förstod, att någon bara lyssnade. Även om hon inte hade så mycket val då jag mer eller mindre bara kräkte av mig allting på 2 minuter. Förlåt och tack för att du stod där!

Vi ska fylla i och skicka in blanketten till skatteverket också, med Frejas namn. Samma gäller faderskapsintyget. Vi behöver inte, och det gör ingen skillnad för oss egentligen, vi vet ju redan vad hon heter och att det är vi som är hennes mamma och pappa. Men mest handlar det om att minimera framtida problem om hon "inte finns" registrerad här och där. Skulle någon tex vilja släktforska så finns Freja endast på mitt namn och Nille har bara två barn. Om försäkringskassan letar kryphål, kan de hävda att Freja aldrig funnits om hon inte finns svart på vitt. Så därför. För att det är Sverige i ett jävla, fucking nötskal.

Idag är det en månad sedan hon föddes. Den 4 februari, klockan 19:03. Huvudomfång 23,5cm, vägde 790gram. En längd hann aldrig tas. Jag blöder fortfarande, har ännu molande mensvärk. Hur kan det ha gått en månad? Tiden står stilla för mig, jag lever inte längre, jag försöker bara att överleva. Jävla skitliv.

 
 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar