Adrenalin och Förbannelse!

Pappa och jag hade en fantastisk konsertupplevelse igår i Danmark. Var och såg Dropkick Murphys tillsammans. Förbanden var grymma, vilket jag inte alltid brukar tycka. Det ena bandet var ett danskt punkband som hette Skulklub och de fick verkligen igång publiken. Skoj! Vi drack öl och dansade loss i moshpiten. När Dropkick gick på scenen utbröt en enorm ljudsalva och i samma sekund som musiken började spela startade en enorm moshpit. Man får kanske skylla sig själv när man står längst fram. Folk for till höger och vänster, upp och ner, fram och tillbaka. Öl skvätte ovanifrån och framifrån scenen sprutade vakterna vatten. Pappa försvann in och stångades med de andra tokarna, men allting hölls på en härligt glad nivå. Roligt samtidigt som det är lite farligt. En massiv adrenalinkick! Pappa röjde ordentligt och efter ett par låtar fann vi varandra igen. Dock upptäckte han att plånboken var borta. Någon måste ha stulit den då den hade legat ordentligt nerkilad i hans framficka. Vi började leta frenetiskt men det var i princip omöjligt då folk stod packade som sillar. Trångt och gungigt. Vi började fråga runt i barerna ifall någon vänlig själ hade lämnat in den, men fick inga positiva besked. Spärrade sedan visa kortet. Ingen av oss kände för att gå in och fortsätta se spelningen längre. Stämningen drogs ner. Jag bestämde mig i alla fall för att gå en sista runda framme vid scenen och leta på golvet. Moshpiten hade blivit mer aggressiv och mellan sekunderna kunde man se stora delar av golvet. Jag kastade mig in i den men det var dömt att misslyckas. Fick utstå några rejäla knuffar och smällar innan jag fick en träff i ansiktet som fick mig på direkta flykttankar. Lyckades ta mig ut och gav ett sista försök att fråga vakterna precis framför scenen. Tänka sig, vad är oddsen? Pappas plånbok hade kastats över räcket mot scenen. Någon hade dock tagit alla hans pengar och visakortet, men lämnat alla de andra korten inklusive körkortet. Vilken enorm lättnad! Glädjen var stor och vi gick och köpte lite mer öl och kunde sedan åtnjuta resten av konserten. Underbart!
Hur jag sen plötsligt hamnade på scenen är också helt otroligt. Blev upplyft på axlarna av en trevlig dansk djurrättsaktivist, som hjälpt till i plånbokssökandet, och folk banade vägen fram mot scenen åt oss. Där blev jag upplyft av vakterna och sångaren i Dropkick Murphys. Det var galet. Vilken märklig känsla, skrämmande och euforisk på samma gång. Ganska snabbt fylldes scenen på med fler tjejer och sista låten dansade vi allihop framför publiken. Häftigt! Slutet gott allting gott! Eller? Nä, än så länge var inte kvällen slut. När vi kommit tillbaka till Malmö delade vi en taxi hem, jag blev avsläppt först. Jag hade inga nycklar med mig för Nille skulle öppna för mig när jag kom. Jag ringde hans mobil utan svar. Ringde tillslut på hemtelefonen och jag kunde höra hur den tjöt där inne, där jag stod utanför dörren. Ingen kom och öppnade. Ville ogärna väcka Viking men måste ju komma in i lägenheten. Började så smått få panik. Började banka kraftigt på både fönster och dörr samtidigt som hemtelefonen ljöd. Mannen vaknade inte. Vad i helvete… Inga nycklar hade jag, inga pengar och knappt något batteri på mobilen. Ringde tillslut pappa som precis hade lagt sig. Han hade reservnycklar och fick helt enkelt ta sig tillbaka till mig för att låsa upp dörren. Var fullkomligt vansinnig när jag kom in. Inte bara arg för att jag fått stå utanför i 40 minuter utan även orolig. Tänk om någonting hade hänt? Vad som skulle kunna hända? Jag stormade in i lägenheten, tände i taket i sovrummet och slet i täcket. Nille satte sig så sakteliga upp och såg skrämt på mig. Jag hoppas jag skrämde honom ordentligt för det gjorde han minsann med mig. Vem som helst hade kunnat bryta sig in i lägenheten, sno allt vi äger, starta brandalarmet eller vad för något som helst, UTAN att han hade vaknat! Plötsligt kändes det oerhört oroligt att lämna Viking med honom, för hur ska Viking kunna väcka honom om knappt jag kan det? Usch! Kom i säng tillslut i alla fall, men blodet kokade i mig av ilska. Är lugnare idag. Han kan ju inte hjälpa att han sov tungt, men normalt sett brukar man väll sova lätt när man vet att man är själv hemma, har ansvar för en liten plutt, samt vet om att någon snart ska komma. Eller? Blev mycket action under kvällen, men i slutändan blev det i alla fall bra. Det är huvudsaken.