Sommarfest!

Under helgen som var hade vi vår efterlängtade sommarfest i trädgården. Vi ville fira att vi gift oss och bjöd in ett stort gäng människor, närmare 100 personer slutade det upp i, och då bjöd vi ändå inte alla. Någonstans måste man dra gränsen och vår gräns tänjde vi på tills vi insåg att nu klarar vi nog inte mer. Men fy tusan så roligt det var. Det var många veckors planering, mycket pengar utlagda och en hel del slit, arbete och fixande men värt varenda krona och sekund.
Det absolut viktigaste för mig var att alla gäster skulle ha trevligt. Att folk skulle ha roligt och njuta och ingenting skulle kännas jobbigt för någon. Därav valde jag ”ledig” som dresscode på festen, det vill säga att folk fick komma precis som de är eller ville. Det var uppskattat! Ingen bordsplacering och inga andra krav heller. Min farmor höll ett kort och koncist tal med öppningsfrasen ”Det här är farmor in da house”, och belyste bara kärleken och hur vi kämpar genom både glädje och sorg. Det var fint. Vilken lyckad kväll det blev. Alla som jag pratade med var supernöjda och maten som min mamma stod för blev en enorm succé. Min mamma är helt enkelt bäst!
Sista gästerna rullade ut från trädgården 02:40 med varsin bukett heliumballonger i handen och det blev en lagom avslutning på natten. Pojkarna sov till kl 8:00 dagen efter så vi fick ändå ett par timmars sömn. Helt klart värt det.
Vi fick en hel del i bidrag, som vi önskat, men även upplevelser, övernattning på spahotell, personliga tavlor och fint porslin. Vi fick även ett sötmandelträd och ett Ginkgo biloba träd som härstammar från dinosauriernas tid, riktigt coolt och så roligt med annorlunda sorter, och bladen på Ginkgo´n ser dessutom ut som små änglavingar.

Vi fick även ett gäng olika alkoholhaltiga och exklusiva flaskor för framtida "date-nights" som vi såklart får spara tills bebis är född. Av ett större gäng vänner och airsoftspelare fick vi också varsin cyklone granat. Inte alla som fått en granat i bröllopspresent minsann, haha! 

Jag har försökt att tacka alla personligen som kom, men jag har inte hunnit med varenda en. Och hur jag än uttrycker mig så känns det ändå aldrig som att det blir tillräckligt ändå. Jag är så himla glad, nöjd, lycklig och tacksam! För sällskap, presenter och för att ni tillsammans gjorde denna dagen till ett helt underbart och oförglömligt minne för oss. Tack snälla!!
Jag är också stolt över att vi tillsammans lyckades ordna en sådan här stor tillställning. Inte utan hjälp förstås, men ändå. Att vi (jag) orkade. Många gånger tänkte jag att jag hade tagit mig vatten över huvudet, jag var så rädd för att något inte skulle bli bra. Att folk skulle bli missnöjda, att festen inte skulle motsvara deras förväntningar, att drickan skulle ta slut, att maten inte skulle räcka, att vädret skulle vara skit, att någon skulle börja bråka osv. Det var till och med så frustrerande ibland att jag började längta tills festen var över. Men allting var tipp topp! Det kunde inte blivit bättre, och under själva dagen så släppte jag på allt och bara njöt till fullo.
Jag vill även tacka mina fina kollegor Ellenor och Hanna som hjälpte till under flera timmar med att se efter buffén och dryckesbordet. De plockade, diskade, städade undan. Kokade kaffe, fyllde på faten med mat, höll det snyggt och ordentligt samtidigt som de var trevliga och själva också kunde ha trevligt. Jag är så tacksam för deras hjälp! De gjorde att jag kunde släppa kontrollen och bara vara social och mingla runt. De skötte allting runtomkring istället för mig. Guld värt! 

Om jag skulle påpeka något så är det att jag önskar att jag hade fått mer tid att spendera med en hel del av er. På sånna här tillställningar blir det svårt att räcka till. Vi var ju ändå värdparet men satt eller stod nästan aldrig tillsammans, utan åt separat och minglade runt på olika håll. Vi ville ju få umgås lite med var och en av våra gäster.Det var svårt och där var ett par stycken som jag önskar att jag hade fått mer tid ihop med. Men, de har förståelse och det är omöjligt att hinna med alla. Tyvärr. Det verkade ändå som att alla hade det trevligt på sina håll. Många av våra vänner har blivit introducerade inför varandra vid tidigare tillfällen, tex möhippan och svensexan, grillkvällar och klädpartyn som jag hållit i. Detta under kort tid vilket har lett till snabba vänskapsband mellan en del av mina vänner. Detta är förstås jätteroligt och gör det lättare för fler trevliga tillställningar framöver. "Okända" ansikten var inte främlingar för varandra och det blev ytterst lite presenterande kors och tvärs. Det skötte sig själv och stämningen var avslappnad och bekväm.

Bilderna som kommer är i en enda salig blandning, men så får det bli.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dukarna bestod av totalt 37m lila krossad velour och gjorde att dukningen kändes lite extra lyxig. Ljuslyktorna hade jag och min väninna E själva pysslat ihop av snören, band och dekorationer på ihopsamlade glasburkar från ett flertal olika familjer. Pengar sparade och en fin detalj som gjorde det personligt. Vi lånade även ihop två extra kylar som vi kunde förvara dryck och mat i, varav den ena fick stå ute och agera ölkyl. Vi frös in vatten i fryspåsar och satte all alkoholfri dryck i en låg och bred back från IKEA. Det vattnet innehöll fortfarande is på förmiddagen dagen efter. Lyckad kylning var a och o en sådan varm dag som det var på lördagen.
Stolar och bord hyrde vi ifrån Kävlinge till ett ganska bra pris och tältet lånade vi av mina nästkusiner. Även där pengar sparade. Alkoholen inhandlades i Tyskland och den fick vi i bröllopspresent av "farfar" och all buffémat som mamma gjorde blev deras present till oss, helt fantastiskt smidigt. För hur jäkla roligt det än är att ha fest, så är det inte gratis. Kanske det är en av anledningarna till att det var så viktigt för mig att alla skulle vara nöjda. Tack vare det kändes varenda spenderad krona värd sin vikt i guld!

Dagarna efter festen har handlat om att återställa hemmet och kroppen till det "normala" igen. Det är fortfarande en hel del kvar att göra. Porslin som ska tillbaka till sina rätta ägare, dukar som tvättas, glas som diskas, vaser, tältet ska plockas ner och det temporära masonitgolvet som vi lade i "lekrummet" (för att skydda parketten) ska fraktas hem till mina föräldrar på släp. Värmen har förstås gjort att vi varit segare än vanligt och min kropp fungerar inte riktigt längre så som jag vill. Men, vi har semester, vi kan slappna av och ta det lugnt. Vi har ingen stress längre. Däremot hoppas vi hinna med att påbörja renoveringen och byggandet av ett nytt arbetsrum på bottenplan. Garaget ska delas i två och när vi gör det, kommer vi samtidigt att frigöra ett till sovrum på ovanplan. Familjen växer ju. Men men, imorgon blir det grillkväll med flera fina vänner som "klickat" ihopa på festen och på lördag är det dags för nytt bröllop då min älskade Emma ska gifta sig. Underbart, nu är det mycket kärlek i luften!